. Varför känns det som att jag väntar, och väntar, och väntar....väntar på vadå!? Väntar på att någonting ska hända. Min frustration över att alltid ha varit en "good girl" hänger nu över mig igen. Vet inte vad det är jag saknar eller ångrar att jag inte gjort, känner mig otroligt otacksam och onormal. Varför är inte JAG nöjd? Drömmer om att bara strunta i allt och göra något alldeles jätte "o-LaFleurigt". Men vad skulle det vara!? Har inget "mål" som det känns nu, inget att direkt sträva efter (bortsett från ett inre lugn då) Men tänker samtidigt att man ju inte kan spendera ett helt liv med att sträva efter antingen det ena eller det andra, känns onödigt och bortkastat!
Åh, pust. Känner mig bara så oinspirerad, hoppas att det ska ge med sig!
10 kommentarer:
vet du vad jag tycker? att du ska ta tjänstledigt, köpa en billig flygbiljett till Paris, hyra en pytteliten studio, jobba på ett café och plugga lite franska. det förändrade mitt liv. jag kunde inte ett ord franska men det gick hur bra som helst.
ps. jag läser din blogg jätteofta, hur gullig som helst!
Men lilla LaFleur, jag har inte kommenterat på länge för jag har haft så hiskeligt mycket att göra men jag läser hela tiden. Jag läste kommentaren här ovan och jag måste instämma. Kanske är det inte alls det du behöver men det är ett alternativ. Jag gjorde samma sak när jag kände att mitt liv var i en återvändsgränd. Du har väl i och för sig redan bott utomlands eller? Har jag bara fått för mig det? Men någon slags andningspaus kan ändå vara en idé. Sen 'r det viktigt att man inte fly heller. Jag har många gånger känt som du att jag inte har något mål och mening med det jag gör men jag har försökt lära mig att det inet alltid behöver finnas ett fast mål och en evig strävan efter att nå högre, åtminstone inte i VARJE period av livet. Jag hoppas att det bara är en fas och att du snart är tillbaka i dina rätta tag men ta din känsla på allvar och lyssna på vad du vill och känner för.
Stor kram och pepp från mig!
Ta en resa med en vän! Kolla vad finns för nya kurser du kan göra i närheten, det ger mycket
Vet du. Ibland känner jag lika, som om jag var ämnat att vara någon annanstans och kanske rentav någon annan.Ofta när jag jobbat för mycket eller lagt för mycket pengar på "ytligheter", som om jag bara skulle vilja spola tillbaka filmen och mer leva enkelt och i nuet i stället för i en ständig strävan inför framtiden.
Mängder av kramar till dig!!!
Vissa perioder är det extra jobbigt och tunga tankar fyller ens dagar...men det blir bättre.
Att inte försöka stressa och pressa fram mål tror jag är viktigt.
KRAM
Sofia: Du anar inte vad sugen jag blir! Åh det vore verkligen lovely, drömmen! Hade jag inte haft Herr C och Mum (som ju nu är ensam) hade det inte varit något snack om saken...efter en hel del pepp ser det nu iaf ut att bli en långweekend i Paris i höst:)* alltid något! tack för din söta kommentar! kramis!*
Emelie: Jag vet precis hur det är, dagarna går i ett!
Du har helt rätt, man behöver inte sträva uppåt frammåt hela tiden, allt behöver inte ha någon djupare mening och man behöver inte checka av olika delmål/mål hela tiden. Men det är ju så svårt att bara släppa det sättet att tänka/vara på. Att bara acceptera att allt faktiskt är bra och att försöka njuta av nuet och uppskatta det lilla...svårt när det känns som att det inte spelar någon roll.
Det som du skrev om andningspaus är nog viktigare än man skulle kunna tro, känner att det varit väldigt mycket de senaste månaderna då jag flängt från det ena stället till det andra. Lite avkoppling är kanske det lilla som saknas...(var ju så innan den lilla "incidenten i våras")
Tack för din omtanke och din förståelse och uppmuntran, betyder mycket! Stor kraam till sötaste Mademoiselle Moyenne!:)*
DesignSender: Tack för din kommentar! Funderar faktiskt (nu är det är lite mer uppåt igen) på båda delarna, ska definitivt börja läsa någon kurs, har ännu inte bestämt vad, till våren och en liten weekend ska definitivt bokas in till hösten! Tack för uppmuntran och peppet!:)*
Linalotta: Du har så rätt, när man försöker stressa/pressa fram mål, tillfredsställelse och lycka blir det bara pannkaka och ommöjligt sämre än innan! Ska försöka leva i och uppskatta nuet bättre...åh, varför ska det låta så lätt för!
Tack för omtanken! Önskar dig en lovely helg! Kramis!*
Karolin: Förstår precis vad du menar, hur och varflr blev det så här liksom, man skulle vilja ha och göra så mycket mer samtidigt som man inte vill byta bort det man har!
Leva mer enkelt och i nuet, kunde inte hålla med mer. Vad är det igentligen som betyder något, knappast den nya tröjan eller väntan,väntan,väntan och längtan till att göra något speciellt. Tänk vad mycket tid som bara läggs på att vänta. Sjukt onödigt! Hoppas du får en riktigt fin helg! Stor kraam till dig!*
Skicka en kommentar